"In ancient times there existed in the country of Serendippo, in the Far East, a great and powerful king by the name of Giaffer. He had three sons who were very dear to him. And being a good father and very concerned about their education, he decided that he had to leave them endowed not only with great power, but also with all kinds of virtues of which princes are particularly in need." Så börjar sagan om The Three Princes of Serendip, först publicerad 1557 av Michele Tramezzino i Venedig i en italiensk översättning av en persisk saga från 1300-talet om tre prinsar på Serendib (det arabiska namnet på Sri Lanka). Deras far kungen inser att enbart utbildning inte räcker för att de ska kunna ta över riket. Så han skickar iväg dem för att de även ska få möjlighet att träna sin empiriska förmåga. Under sin långa resa råkar de tre prinsarna vid flera tillfällen in i märkliga situationer där deras iakttagelseförmåga sätts på prov. Men tack vare sitt skarpsinne och sin slutledningsförmåga hittar de alltid fram till lösningen på de mest oväntade sätt.
I januari 1754 skriver den brittiske författaren Sir Horace Walpole i ett brev till en vän om "a silly fairy tale" om tre prinsar och hur "they were always making discoveries by accident or sagacity, of things they were not in quest of". Den förmågan kallar han "serendipity". Därmed har ett nytt engelskt ord sett dagens ljus.
I mars 1974 reser jag till New York för första gången och ett av mina starkaste minnen är besöket på Serendipity3 och deras specialitet "Frrrozen Hot Chocolate". Men jag fastnade även för namnet på denna oerhört charmiga lilla restaurang på 225 East 60th Street, en idyllisk gata mellan 2nd och 3rd Avenue. De tre ägarna hittade namnet i ett korsord i The New York Times, även det en lycklig slump. För New Yorkers har Serendipity3 varit en institution allt sedan restaurangen öppnade 1954.
Genom åren har jag upplevt många stunder av serendipitet, både i stort och smått. Ofta när jag letar efter något upptäcker jag något helt annat som ofta visar sig vara mycket bättre. Vissa kallar det kreativitet men jag tror att det är något mer än så. Det handlar om att vara nyfiken, ha ett öppet sinne samt våga ta emot det oväntade. En kväll i september 1996 letade jag efter en låttext på Usenet Newsgroups men som nybörjare på internet gick jag helt vilse bland alla grupper på alt.music. Istället sprang jag på Roger. Och nu har vi varit gifta i över tio år. Vad är det om inte serendipitet?
Allt sedan jag först sprang på serendipity har det varit något av ett honnörsord för mig. Nu har jag hörsammat Dagens Nyheters kampanj Adoptera ett ord för att rädda utrotningshotade ord. Det ord jag har valt att värna är givetvis "serendipitet". För det finns faktiskt även på svenska. Att ta tillvara de upptäckter vi gör av en tillfällighet när vi egentligen letar efter något annat är en förmåga vi alla kan träna upp. Det skulle gagna både oss själva och alla andra runtomkring oss. Eller som Sir Horace Walpole själv uttryckte det: "The whole secret of life is to be interested in one thing profoundly and in a thousand things well."
Ha en serendipisk sommar!
Maria
Inlägg
.jpg)
