Lustfylld jakt efter den röda tråden

Vad kännetecknar en skribent? Jag tror att det är nyfikenhet, kreativitet och objektivitet blandat med empati, berättarlust och ödmjukhet inför omvärlden. Men minst lika viktig är viljan att lära sig nya saker och insikten att man aldrig blir fullärd.

Kärlek, spänning och ond, bråd död

Vi fick i uppdrag att skriva ”Den Röda Boken”, rena drömmen för en nyfiken skribent. Rött är en framfusig färg som förknippas med såväl spänning, fara och förbud som het kärlek och ångande passion. Den rymmer både makt, frihetskamp och ond, bråd död. Så det finns oändligt mycket att berätta. Vi valde att följa en fiktiv röd tråd inifrån det bultande röda hjärtat via kroppen, maten, drycken, kläderna och bostäderna hela vägen till naturen och ut till de avlägsna röda stjärnorna i Vintergatan.

Visste du att...

• Om du äter 20 körsbär av sorten Balaton har de samma smärtstillande effekt som en värktablett.
  
• Carl von Linné lät döpa hennabusken till "Lawsonia intermis" efter Isaac Lawson som hjälpte till att bekosta tryckningen av "Systema Naturae" 1735. Hennabuskens röda färgämne kallas "Lawson".
• Det första stoppljuset sattes upp i London i december 1868.
• Den kvinna som hjälpte polisen att sätta fast John Dillinger, även kallad "samhällets fiende nr 1" bar en röd klänning.
• Det är järnoxiden i bottenslammet som har givit Röda floden sitt namn både på kinesiska och vietnamesiska - Yuan Jiang och Song Hong.
  
• Bram Stoker hade tänkt att hans bok om Count Vampyre skulle heta "The Dead Un-Dead" men så kom han att inspireras av berättelserna om "dracul".
  
• Den första hjärttransplantationen genomfördes 1967 i Kapstaden av hjärtkirurgen Christiaan Barnard. Idag är operationssalen ett museum.
  

Läs mer i "Den Röda Boken". Du kan köpa den direkt från oss, besök www.beep.se

Laissez les bon temps rouler

Dialekten är avslöjande
Dialekter är varianter av samma språk. Varje dialekt har sin egen grammatik, vokabulär och syntax samt uttalsregler och egna uttryck. För att en dialekt ska uppstå krävs att en grupp människor under en längre tid lever nära varandra samt att de är relativt isolerade från omvärlden, geografiskt eller socialt.

Engelskan består av många språk
Engelskan härstammar från AngloSaxon, det språk som germanska emigranter från Angeln och Sachsen talade och som ledde till att deras nya hemland fick namnet England. Därifrån har det engelska språket spritt sig över stora delar av världen och består idag av en mängd varianter. I USA kom engelskan att ytterligare påverkas av språk som spanska, franska, holländska och diverse afrikanska språk.

Femtio stater med trettio dialekter
Att USA egentligen inte är ett land hörs på namnet. Det är ett antal förenade stater utspridda över en kontinent. Här talas en mängd dialekter som är indelade i två huvudgrupper: General Northern med ca tjugo undergrupper samt General Southern med ca tio undergrupper. Uppdelningen utgörs i stort sett av den gamla gränsen mellan nord- och sydstaterna men inom respektive huvudområde är språkkartan mycket intrikat.

Får jag bjuda på en belly sinker?
Något så typiskt amerikanskt som donuts (munkar) har olika namn beroende på var i landet du befinner dig. Dessa populära bakverk kallas allt från cymbals, crullers, olycooks, friedcakes, bismarks och belly sinkers till doorknobs, dunkers, fatcakes och Fasnacht eller helt enkelt cookies. Men i Nawlens äter man Beignets, helst på Café du Monde vid Jackson Square.

Ord i tiden

Språket är en levande avspegling av den tid vi lever i. Varje dag uppstår nya ord och uttryck som ibland försvinner lika snabbt men ibland lever kvar och blir allmängiltiga. Många av dem är lånord från andra språk, inte minst engelskan.

The American Dialect Society startades 1889 och nästan jämnt hundra år senare infördes en årlig omröstning för att rösta fram årets ord i kategorier som ”Most creative” och ”Most useful” men även ”Most unnecessary” och ”Most outrageous”.

Några vanliga amerikanska ord
Den minst sagt skakiga bolånemarknaden i USA har skapat flera nya uttryck och en helt ny genre i omröstningen av Årets ord 2007, kallad ”Real Estate/Mortgage/Loan Words”. Här förekom ord som ”liar’s loan” om lån som tas under falska förespeglingar och ”NINJA” som står för ”No Income, No Job or Assets” om lån som mot bättre vetande beviljas till högrisklåntagare.

Och vinnaren är...
Uttrycket ”subprime” utsågs till årets ord. Det kännetecknar de riskfyllda lån, krediter, inteckningar och investeringar som till stor del har bidragit till svängningarna på den amerikanska fastighetsmarknaden. Någon direkt motsvarighet till den typen av lån finns inte i Sverige men trots det påverkas vi av effekterna på världsekonomin.

Det är inne att vara grön
Under 2007 blev vi äntligen klimatsmarta och att allt fler nu vill vara gröna märks på att prefixet ”green” vann i kategorierna ”Most useful och ”Most likely to succeed”. Kanske har en och annan ”climate canary” inverkat på vårt ökade miljömedvetande. Uttrycket deltog i omröstningen 2006 och står för en organism eller art vars försämrade hälsa eller minskning i antal är en indikation på en större miljökatastrof.

Andra kandidater i omröstningen

Googlegänger
Allt fler deltar i olika online-nätverk vilket även ökar nyfikenheten på vad som skrivs. Nästan 50 procent Googlar någon gång på sig själv men att hitta sitt eget namn i cyberrymden kan också betyda att man har sprungit på en ”Googlegänger”, alltså en namne. Om den personen har ett dunkelt förflutet och den som Googlar är en tilltänkt arbetsgivare inför en jobbintervju kan problem uppstå. Ordet vann i kategorin ”Most creative”.

Wrap rage
Att vi blir arga bakom ratten och framför skrivbordet är ”road rage” och ”desk rage” tydliga bevis på. Men minst lika ofta blir vi förbannade på förpackningar som är näst intill omöjliga att öppna. I sann miljöanda borde ju många förpackningar avskaffas. Börja med de som ändå inte går att öppna. Ordet ingick i kategorin ”Most useful”.

Quadriboobage
Enligt underklädesexperterna har alltför många kvinnor en för liten behå. Med fel storlek bildas valkar på sidorna som i vissa fall ser ut som två extra bröst. Med tanke på att den första behån lär ha skapats kring 1000 år före Kristus borde väl uttrycket ha uppstått långt tidigare. Trots det ingick ordet i kategorin ”Least likely to succeed”. Vem vet, kanske finns en lösning i sikte?

Läs mer på www.americandialect.org